Amanda och Andreas

hej allihopa, det här blogginlägget ska handla om amanda tycker jag. tänk när jag träffade dej första gången på riktigt, vi har alltid sett varandra på håll genom åren. det var allafall en maj kväll då du och annika skulle hälsa på oss i posthuset, men du glömde morsan och kom själv på moppen och as full var du oxå och du och natan diskutera hej vilt på nattkvisten kom jag ihåg. du somnade alla fall gott i min säng och morgonen efter pratade vi hur länge som helst och då började jag få känslor för dej.

veckorna gick och vi såg varandra inte så mycket men du hade hittat en motorcykel i huddinge och då erbjöd jag mej att skjutsa ner dej, man var lite nervös på morgonen när vi skulle åka, för vi hade ju inte riktigt pratat med varandra när vi var nyktra men det gick jättebra vi pratade och skojade hela vägen.

sen gick det ytterligare en par veckor och midsommar kom, jag,fredrikoch marcus tog vårat pick och pack och drog till orsa dagen före midsommar och skulle galeja lite. på midsommarafton smsa du och ville komma och då kände jag aah hon vill komma och hälsa på mej, det var inte så dumt tänkte jag för jag hade ju mycket känslor för dej redan då. du kom ner allafall på eftermiddagen och galeja med oss, tyvär så blev du lite full, men det gör inget, det var lite mitt fel oxå, så du slocknade där i husvagen på kvällskvisten, sen vaknade du och skulle sjunga kareoke med den andra amanda som var där, det var inte så uppskattat av mej och fredrik som vill sova. men sen morgonen efter var det jättemysigt att vakna upp med dej älskling. senare på dagen styrde vi kosan mot los, jag släppte av dej hos farmor inez kom jag ihåg.


2 dagar efter midsommar så hjälpte jag dej att måla hundhuset hos annika och då var jag rikigt kär idej men ajg törsa inte visa det så mycket. vi åkte och bada lite granna efter det oxå och till slut 5 juli så blev vi ihop på riktigt och det är det bästa som har hänt på flera flera år. och jag hoppas att jag får vara i hop med dej i 100 år till älskling.


ha det ute i stugorna